Adaptive Cross Fit träningen är igång

Ja, då var jag igång igen med Cross Fit träningen efter lite ledighet. Och lika kul har det varit de här två gångerna vi har haft det efter ledigheten. Jag verkar ha hittat min andra träningsform förutom dansen 😊 Eftersom det har blivit lite mindre dansande för mig, så är det bra att jag har Cross Fit istället.

Förra söndagen var ett utmanande pass då jag tränade en del på golvet, som jag inte är van vid. Ja, det var t.o.m. tyngre att lyfta upp sig som jag gör i översta filmen, än vad jag trodde. Jag var också rädd att mina ben inte skulle klara av det. Men, det gick bra.Tack vare hjälpande händer så kom jag mig ner från rullstolen och upp igen. Under själva övningarna hjälpte vår ledare mig.

Nästa söndag planerar vi att fortsätta med träningen på golvet, eftersom det verkar vara något jag behöver.

Så var julen förbi, tomtarna och annan juldekoration har gått på årsvila

Idag har jag, tillsammans med min ena personliga assistent, städat bort julen. Lite vemodigt känns det, precis som det gjort varje år då tomtarna har gått till sin viloplats i skrubben. Men i år har jag också en liten känsla av att "åh, snart är våren här", och då känns det bättre.

Storstädning såsom t.ex. då juldekorationerna ska bortplockas, klarar jag inte själv, så då är det tacksamt att ha en personlig assistent till hands. Hen plockar bl.a bort jul väggbonader medan jag plockar bort tomtarna. Idag fick min favorit seriefigur Nalle Puh komma fram, och så även en tavla med texten "du bär mirakler inom dig", en tavla som innebär en del för mig.

Jag brukar sträva till att jag ska plocka bort julen på Tjugondedag Knut, och ibland lyckas det, ibland inte. Beroende på hur jag får min kalender att synka med både dagen och assistentens kalender. Att ha funktionsnedsättning och ha behov av hjälp så innebär en del planering. Men, för det mesta går det bra.

Så, nu är det bara att njuta av solen och vänta på en eventuell vår värme. Ha en fortsatt bra vecka alla!

Vinst i fotograferingstävling

Ibland kan jag ha tur i tävlingar. Och så hände det också i december ifjol då ValeriaKayava hade en tävling på Facebook där man skulle skriva vad man fick för tankar då man såg ett visst foto. Det var ett foto med människor, släde och höbalar. Jag skrev att bilden tog mig till barndomen då vi hade höbalar på gården som användes i fähuset åt våra kor. Och det gav mig vinst i tävlingen 😊

Häromdagen var det dags. Vädret var inte det bästa(det regnade och var kallt), men fotograferingssessionen blev lyckad i alla fall. Och eftersom jag gillar att vara i naturen, så var det självklart från början att fotograferingen skulle ske utomhus, oavsett väder.
Resultatet blev många bra foton som jag planerar att använda bl.a på min kommande hemsida. En liten "sneakpeak" får ni se här av fotona.


















På tal om hemsida, så idag blir det att jobba med den lite. Jag ska bl.a skicka bilderna till personen som hjälper mig att göra hemsidan, en duktig studerande. Snart är den klar. Jag är glad att jag får hjälp med den. Jag tänkte göra den själv, men kom aldrig igång. Men, resultatet kommer att bli bra, hoppas att ni också tycker det den dagen ni får se den 😊

Ha en bra dag alla!

God fortsättning på det nya året!

"Hulken" och griptången på väg i jobb

Ett nytt år är här efter lite ledighet. Hoppas att ni haft en fin jul- och nyårshelg 😊, Det har jag haft, och nu känner jag mig taggad att fortsätta jobbet som erfarenhetstalare i mitt företag MaskrosStina samtidigt som jag fortsätter mina studier på Yrkesakademin.

Både jobbet inom företaget och studierna har redan kört igång.

T.ex. igår hade jag min första föreläsning och anordnade av rullstolsbana åt ett  10tal personer. Personerna var ivriga att provköra och prova på saker som är vardagliga för min del som rullstolsburen mest hela mitt liv. För att nämna några av momenten i banan var det att ta ner något från skåp med hjälp av griptång, och köra uppför/nerför en ramp.
Då det gäller studierna så håller jag på att läsa en del böcker och göra upp en affärsplan. En plan som ändras lite för varje dag. Men kul är det, både att jobba och studera 😊

Jag har också hunnit med lite samarbete med en fotograf, men det skriver jag mera om en annan dag. Nu blir det att rensa lite i datorn, som "mojtar" att den börjar bli för fullmatad.

En bra och nödvändig start på livet tas bort...

Häromdagen publicerade Vasabladet en artikel om hur barn med funktionsnedsättning inte får den hjälp de behöver från samhället, för att få delta i fritidsaktiviteter. (Artikeln kan ni läsa här: Barn med funktionsnedsättning

Det här är verkligen sorgligt. Barn, med eller utan funktionsnedsättning, behöver en bra start i livet för att ha bättre förutsättning att bli en välmående individ även i det vuxna livet. Och för att få den starten är det bra om man även kan delta i fritidsaktiviteter.

Så varför inte bidra med den extra hjälp som behövs för att ett barn med funktionsnedsättning ska få vara tillsammans med jämnåriga även på fritiden? Det lönar sig så att säga "i längden", att barnet har lättare att få kompisar och därav kanske känna sig mindre ensam.

Bild av Pettycon, Pixabay

Jag själv var aktiv redan vid ung ålder, men då var det inte aktuellt med varken färdtjänst eller personlig assistans ännu, så föräldrarna skjutsade mig då jag t.ex. skulle på junior och senare scout. Men eftersom jag är rätt självständig och inte behöver så mycket hjälp, så klarade jag mig ensam under tiden vi hade t.ex. junior. Vid behov så hjälpte ledarna mig.







I.o.m att jag fått möjligheten att vara "lite här och där" under uppväxten, så har folk blivit vana att se mig och rullstolen. Jag har t.o.m fått höra flera gånger att det är så vanligt att jag vistas i samhället, så folk ser inte rullstolen och min funktionsnedsättning, utan de ser mig som vilken person som helst.

Låt även andra barn med funktionsnedsättning skapa den inställning hos människor i samhället.